En en gång öm och varm älskare, i vars famn jag passade så bra, har gått ur tiden och jag fick veta det för inte så länge sedan. Läder och lanolin. Han gav lindring när mitt hjärta var sargat och han bjöd mig in i sitt liv, men jag stannade inte så länge. Livet gick … Fortsätt läsa Hommage till en man som inte längre är
Författare: filundagunikon
Trösten i det röda vinet. Hur det fyller gommen, blommar där en kort sekund innan klunken försvinner ner i kroppens djup och hur snabbt det känns skönt i hela systemet. Beroendets fälla, njutningen är bedräglig. Att unna sig men inte förlora sig. När ensamheten skaver behövs det lite tröst. Rött vin och möjligen choklad. Det … Fortsätt läsa Svärta och lite tröst
Om och om igen har vi hört det, att tiden går fortare och fortare ju äldre vi blir. Och tänk om det faktiskt är sant? Tiden är ju relativ, och när vi kommer upp i ljusets hastighet kan det hända grejer, det har vi lärt oss av Einstein. Det är längesedan min tidsupplevelse var släpande … Fortsätt läsa Rena karusellen
Det stillnar där utanför när mörkret faller. Till och med blåsten blåser tystare ikväll. Eller är det mina öron som är bedövade, hörseln lite avtrubbad, dövöronen som slår till? Alla dessa intryck! Tystnad är skönt, och ändå har jag börjat ha ljud på från radion när jag ska somna på kvällarna. P1:s prat på så … Fortsätt läsa Gunilundas midnattsvals
Om jag behöver invänta undergången nånstans, skulle det kunna vara just här, just så här. En krog. En samling människor, lätt bedagade, mestadels äldre och på olika sätt märkta av livet. De tycks bekanta med varandra, några verkar rentav vara vänner. De hejar med namn och krogen känns som deras vardagsrum. En yngre kvinna, som … Fortsätt läsa En oväntad kväll
Meningar och meningslösheter 