Till män jag älskat

Till män jag älskat. Del 1.

Tack B! Du var så öm mot mig, så mjuk och kärleksfull, så varm och så vacker. Min unga Adonis med det lockiga håret och de djupt blå ögonen! 17 år var jag och vi var ett par genom alla mina gymnasieår och lite till. Tills jag flyttade till Malmö, då bröt vi upp. Men allt vi hade gjort innan dess! Utforskat och lärt oss njutningens språk – i en duschkabin och i en Adamsäng bakom låst gabondörr. Din Amazon ute på gatan och en gång somnade vi och min pappa blev helt galen i arla morgonstund, bankade på dörren och körde ut dej. För vad skulle grannarna tänka om din Amazon stod kvar då på morgonen! Som om vi inte kunde ligga med varandra om du for iväg mitt i natten!

Vi hade var sitt halsband, var sitt löv från örhängen som varit min mammas. Och vi sa att vad som än hände på vägen, skulle vi höra av oss när vi blev gamla – för vi hörde ihop. Det är fint att tänka på.

Sedan gick det ett par år innan vi sågs igen. Du hade ofta funnits i mina tankar och det fanns alltid en slags längtan. När jag såg dej igen tog längtans gnista fyr och lyckan var obeskrivligt ljuvlig när vi möttes igen. Förälskelsen, attraktionen, som ett rus var den! Euforin, tack för den! Det var sommar och allt sprakade av liv och av färg! Jag såg barnvagnar och gravidmagar överallt och det blev höst och vi flyttade ihop någon gång på vägen, och inte var det konstigt att jag blev med barn mitt i all den lyckan och glädjen! Ett kärleksbarn började växa i mig, och jag förstod det strax innan Lucia. Hon föddes i Ystad på sommaren sen, vår lilla Humla! Tack igen, det var så fint. Min kropp ett heligt tempel som hade fött detta vackra barn.

Det som senare hände blev ett sorgligare kapitel, men just nu lämnar jag smärtan därhän och minns bara det ljusa, det som var början, begynnelsen, en drömväv av det vackra som vi hade tillsammans! Fotografierna vi tog! Hur vi i nakenhetens glädje tryckte på systemkamerans självutlösare och skyndade att hoppa tillbaks i sängen för att kyssas intensivt! Vi fick flera riktigt fina bilder, som vi framkallade i vår egen kopiator i ett mörklagt kök. Och fotona av min växande mage, som jag tvingade dej att ta varje vecka för att vi skulle kunna följa hur den växte! Jag var helt fascinerad av min graviditet, och njöt av svällande bröst och växande mage. Det var solig sommar och jag låg på badhusbryggan flera dagar i veckan, brun som en pepparkaka, och föreställde mig hur solljuset sipprade in genom den spända huden till min lilla baby därinne! Att föda henne var den största lyckan! Upplevelsen av att en naturkraft som tog över min kropp! Ljudet som kom ur min strupe… och sedan: de mörka, vakna ögonen med den djupa blicken som jag låg och tittade in i medan tiden stod stilla. Wow. Tack, B. Trots allt som hände sedan, är jag dig evigt tacksam. I mitt hjärta är du fortfarande en Adonis!